Nu ligger en söt liten prins och sover i mitt knä. Han har väldigt svårt att slappna av idag och jag gissar att det är gårdagens spruta som spökar. Han somnade av ren utmattning med maten i munn. Lär ju bli spykalas sen då jag inte ville väcka honom för att rapa. Jag kan verkligen inte förstå hur man kan känna sån här kärlek till ett barn. Jag tror inte man förstår fören man har underverket hos sig. Jag kan ligga och titta på denna underbara varelse i flera timmar. Han är så otroligt fin och snäll så jag tycker nästan jag är bortskämd. Det är ren lyx att få ha en prins i sitt knä. En liten prins som vände upp och ner på världen när han kom. Mitt lilla hjärtegryn. Jag är glad att du är min 

Jag kan iallafall tala om att jag har en ganska stor tre månaders bebis nu. 7205 gram och 65 cm lång. Han ligger lite över kurvan men eftersom han är så lång och jätterörlig så gjorde inte det något. (Sen var ju h an väldigt stor när han föddes). Sprutan gick bra men han var inte alls sig lik resten av dagen. Han hade nog väldigt ont och hade jättesvårt att slappna av. Det var lite skrik av och an. Sen framåt kvällskvisten fick han feber. Fick gå runt och bära och sjunga för honom så han somnade och varje gång jag skulle lägga ner honom i sängen vaknade han och blev ledsen. 23.15 så gick det iallafall och han måste ha varit riktigt slut för han vaknade inte fören 07.00 Han brukar alltid vakna och vara hungrig men nu låg han och skratta och prata för fulla muggar. Nu är han nyäten och ligger breve och äter upp sina otroligt goda händer samt pyjamasen. När jag ändå är vaken den här tiden är det ju lika bra att kliva upp. Ska städa ihop lite då vi får besök av en jättefin prinsessa idag. Elina och Daniella ska kika förbi. Som vi längtat. Nu blir det lite mer mys med lillhjärtat som ligger och gäspar jättestort.

Idag är det en jobbig dag. Idag är det den dagen på året som man vill spola förbi. Idag är det dagen man inte vill ska finnas. 12 januari. Det är dagen då min älskade mamma äntligen släppte taget och slapp lida mer. Det finns inget jag hatar så mycket som cancer. Den elaka sjukdomen har tagit alldeles för många vackra människors liv. Älskade underbara mamma. Sen jag själv blev mamma saknar jag henne lite extra. Jag önskar så att hon fick vara med och se Ludwig växa upp. Jag vet att hon hade älskat honom. Jag önskar jag kunde få höra hennes kloka ord. Alltid när jag hälsade på henne så låg hon i mitt knä på kvällen när vi kollade på tv och jag kammade hennes tunna hår. Jag bakade alltid sockerkaka till henne ifall hon skulle få besök. Jag saknar hennes röst, hennes kramar och hennes fina leende. Jag saknar hela henne. Ibland är jag rädd att jag ska glömma bort hur hennes röst lät. Men någonstans där inne hör jag den. Jag hoppas du sover gott fina ängel. Du är otroligt älskad och saknad här på jordelivet. 